Tänka sig att Mysan redan är 9 månader gammal, bara tre månader kvar innan 1 års kalaset. För mig känns det helt overkligt, jag förstår verkligen inte var tiden tar vägen. Men det sägs ju att tiden går fort när man har kul, och det stämmer ju verkligen. Jag är SÅ lycklig tillsammans med mina tjejer, klart dagarna går fort när man aldrig får en lugn stund för sig själv. Hehe! Men det är livet det, jag är så himla lyckligt lottad ♥

Så, My är alltså nio månader gammal nu och lär sig nya saker varje dag typ. Frågar man var lampan är tittar hon mot den, säger man "klappa händerna" eller "bravo" så klappar hon oftast händerna, vinka kan hon också göra, Hon har alla möjliga ljud för sig men än är det svårt att tyda vad hon försöker säga, när hon blir ledsen är det mycket "mam, mam, mam" i alla fall. Hon kryper numer i raketfart, går ut med möbler och annat som förflyttar sig. Allt förutom hennes gåvagn och gåbil, dom vill hon knappt titta på efter det tidigare krascherna.

My är för det mesta en väldigt glad och nöjd tös, hon älskar när man busar med henne. Hon vill gärna att man ska dra runt henne på gåbilen och köra rally, då skiner hon upp som en sol. Hon är också duktig på att roa sig på egen hand bland alla leksaker också, men då helst inne på storasysters rum. Där inne kan hon spendera en LÅNG stund för bara sig själv, alla syrrans köksredskap är så spännande. MEN, bäst av allt är förstås när syrran vill leka med henne. Ingen kan få My att skratta som Moa kan, så har det varit från första början. När My är här nere på morgonen och hör att Moa vaknat på övervåningen, kryper hon snabbt till trappen och ställer sig och väntar på att hon ska komma ner. Och blir helt överlycklig av att bara se henne. Så himla gulligt och fint att se, att det redan har ett så starkt och speciellt band. ♥

Hon älskar att sitta i baljan och plaska också, hon stänker ner hela badrummet för mig varje gång =) Ett matvrak är hon också, hon äter verkligen allt...Och är jätte duktig på att äta själv, det mesta lyckas hon faktiskt få in i munnen men hon har fått för sig att tallrik är onödigt och börjar varje måltid med att vända tallriken upp och ner så all mat hamnar direkt på bordet istället, haha.. Aaah juste, jag höll nästan på att glömma få med att hon är världens busigaste busunge... Hon förstår vad "aj, aj" är men säger man åt henne, eller lyfter bort henne så tycker hon bara att det blir ännu roligare haha...